Dataspelsberoende blir en officiell diagnos i Sverige

En ny diagnos håller på att rulla ut i Sverige, och det handlar inte om en sjukdom i traditionell mening, utan ett klassiskt gaming disorder. Det vänder sig till dem vars spelande gått från hobby till ett riktigt problem.

WHO har identifierat dataspelsberoende som en psykisk störning i sin ICD-11‑manual. Men i Sverige kommer det ta lite tid innan den är införd. Socialstyrelsen jobbar på översättning och implementation som väntas vara klar från och med januari 2028, och därefter behöver landet börja registrera den i vården.

Vad innebär diagnosen?

För att du ska kunna klassas som beroende krävs bland annat:

• Spelandet är svårt att kontrollera.
• Du prioriterar spel över jobb, skola och socialt liv.
• Du fortsätter spela trots att det påverkar vardagen negativt, och så har det varit i minst ett år.

Hur många berörs?

Studier visar att 1–2 % av befolkningen kan vara drabbade, främst män mellan 13 och 40 år, ofta med neuropsykiatriska diagnoser som ADHD eller autism. I Dalarna uppges över 1 000 personer ha problem, men knappt 15 går till behandling via vården.

Föräldrar och partners är ofta de första som reagerar, och forskare som Christian Bäcklund pekar på att många spelar för att fly jobbiga känslor, vilket ökar risken för beroende.

Vissa forskare varnar för att det kan bli en diagnos på alla med mycket speltid. Men de flesta håller med om att det är ett steg framåt att hjälpa de som faktiskt mår dåligt av sitt spelande.