Death Grips på Mosebacke - se alla bilder här!

Under söndagen intog den kritikerhyllade trion Death Grips Södra Teatern för en efterlängtad, slutsåld spelning. Det blev det experimentella punk- och hiphop-bandets första gig i Stockholm någonsin, vilket samlade en hängiven publik från Sveriges alla hörn. Sångaren MC Ride, trummisen Zach Hill och keybordisten Andy Morin har spelat i Sverige en gång tidigare, ett oförglömligt framträdande på en av musikfestivalen Way Out Wests Stay Out West-scener.

Solen skiner och på Mosebacketerassen på Söder luktar det sommar, öl och cigg. I kväll spelar Death Grips under bar himmel, en dröm i jämförelse med bandets minst sagt svettiga inomhus-gig på Rondo i Göteborg för två år sedan. Framför scenen har publiken samlats. Unga och gamla iklädda skinnjackor, kängor och med tjocka lager eyeliner runt ögonen. Lite längre bak, med ölglaset i handen, glassar den klassiska söderhipstern i sin flanellskjorta bredvid en och annan farsa. “Va? Hur kan Norrlands Ljus vara slut?!”, utbrister någon irriterat. Men besvikelsen är kortvarig, snart kliver kvällens förband på scen: den mystiska nykomlingen Jessica Winter, som sedan följs av garagerockarna Black Lips.

När de sista tonerna från förbanden klingat bort återstår en timme innan Death Grips inviger Stockholm. Publikhavet tätnar, förväntan hänger i luften och när soundcheken drar igång svarar några hängivna fans med glada vrål på ljudteknikerns mikrofonutrop. Plötsligt dyker trummisen Zach Hill upp på scen. “Jag kan inte fatta att han står där uppe redan!?” säger någon euforiskt.”Världens bästa trummis!” utbrister en annan, och får nickande medhåll från vännerna runt omkring.

Nästan prick klockan 20.00 gör Death Grips, som länge haft som vana att inte dyka upp på sina egna spelningar, entré med låten “Lost Boys”. Dock är det först när kvällens andra låt, den något kommersiella favoriten “I’ve seen footage”, spelas som publiken verkligen kommer igång och hamnar i ett transliknande tillstånd. De är fångade av en besvärjelse som inte kommer brytas förrän sista låten spelats och musiken tystnat. Trots att Death Grips nyligen släppt albumet Year of the Snitch, är det låtar från det rosade debutstudioalbumet The Money Store och Bottomless Pit som dominerar kvällens spellista. Publiken tycks inte ha något emot det och skrik-sjunger med på spår som “Get Got”(The Money Store) och “Giving Bad People Good Ideas”(Botomless Pit). Vid det här laget är publikhavet en enda stor, ständigt pågående moshpit. Här och var i folksamlingen syns ett och annat crowd-surfande fan.

För riktiga die-hard-fans som varit med sedan dag ett blir lyckan stor när Death Grips river av “Guillotine” och “Takyon (Death Yon)” från sin första, Pitch Fork-hyllade mixtape Exmilitary som släpptes på SoundCloud 2011. Avslutningsvis får bandet publiken att explodera till de industriella tonerna av “The Fever (Aye Aye). När Death Grips lämnar scenen är det som om en fingerknäppning för publiken tillbaka till verkligheten. “One more time!” skanderar de, men likt någon bredvid säger: “ … är det inte särskilt troligt. Det är ju trots allt Death Grips”. Och det har han helt rätt i!