Se dokumentären 'Den förbjudna gangsterrappen': om censur på UK's hiphop-scen

Kan man förbjuda en hel genre? Och är det rätt att använda låttexter som bevismaterial? Går det verkligen att hävda att en rad är baserad på en verklig händelse och inte bara en påhittat berättelse? Det här är frågor som ofta är omdiskuterade i samband med hiphop. ”Hiphop har följt med mig genom livet och efter den här resan så förstår jag varför man är så hänsynslös i musiken men även varför andra blir så provocerade av den,” berättar Johannes Cakar som varit med och gjort SVT Edit-dokumentären Den förbjudna gangsterrappen. 

Denna debatt kring hiphop – samt på vilka sätt den påverkar samhället pågår även i Sverige. Och debatten har växt sig större i samband med att genren, för några år sedan, gick om både pop och rock som landets (och världens!) största musikstil. Att så kallad ”gangsterrap” skapar diskussioner har inte bara med att den ofta förknippas till gängkriminalitet – utan har även väckts utifrån att det faktiskt finns rappare som dömts för grova brott, eller till och med mördats. I dokumentären medverkar bland annat den svenska rapparen 1.Cuz som nämner att: ”Av personlig erfarenhet skulle jag säga att vara rappare är det farligaste jobbet i Sverige.”

Att hiphop väcker starka reaktioner råder det ingen tvekan om. Men kan man censurera en hel genre – och vilka konsekvenser ger det? I Den förbjudna gangsterrappen beger sig SVT Edits Johannes Cakar till London, England. Det är en plats där hiphopen faktiskt har censureras – då genren kopplats till en våldsvåg i landet eftersom flera texter handlar om verkliga människor, och verkliga mord. I vissa fall får rappare inte längre sjunga om vissa saker eller röra sig fritt i samhället. I dokumentären träffar Johannes Cakar några av de tyngsta namnen på UK’s drill-scen. Och där är det just genren drill, som ofta kännetecknas av sina grova låttexter och hårda sound, som fått ta den största smällen. Han möter bland annat rappare som LD, Skengdo, Digga D:s advokat Cecilia Goodwin och journalisten Mr.Montgomery. Dessutom pratar han med mamman Keisha McLeods, vars 14-åriga son sköts till döds 2017 i ett gängkrig. Efteråt hånades både pojken och hon själv i raplåtar och hon har ägnat flera år att aktivt få låten nedplockad.”

”Hur kan man tillåta någon att rappa om ett mördat barn? Vi skulle aldrig låta någon rappa om pedofili eller våldtäkter. All musik som nämner min son ser jag till att få nedplockad från internet”, säger Keisha McLeod. 

I dokumentären får vi även höra rapparen LD berätta om hur han påverkats av myndigheternas försök att kontrollera musiken. 

”Jag fick till exempel inte ha två telefoner, jag fick inte nämna vissa områden, ord eller namn i mina texter och jag fick fysisk inte åka till vissa områden, sägerLD som kallas “gudfadern inom drill”. Jag är egentligen emot censur men jag har märkt att nu har det blivit en konstform för mig att få det att låta bra. Om jag ska vara ärlig så har det hjälpt mig och minskat det onödiga dramat.”