Det är en sen onsdagseftermiddag och regnet faller utanför Grand Hôtel i Stockholm. I ett av rummen sitter Jarad Higgins, mer känd som Juice WRLD, det 19-åriga stjärnskottet från Chicago. Vi möter upp artisten innan hans spelning på Fryshuset. Medan Stockholmarna fäller upp paraplyer och pressar sig mot husväggarna för att fly undan regnet, verkar han snarare njuta av det. Egentligen är han inget stort fan av intervjuer men i dag har han gjort flera stycken. Han berättar att det smattrande ljudet från regndropparna utanför hållit honom lugn.

Under sommaren har Juice turnerat både i USA och Europa. Även om det här är hans första besök i Stockholm, har han varit på vår kontinent förut. Då i London och Berlin. Än så länge gillar han dock Sverige mer än de förstnämnda alternativen. Dessutom känner han sig osäker på om han ens vill bo i USA eller om han ska flytta innan det, som han själv säger, blir: “too fucked up”. Här på Grand trivs han i alla fall mycket bättre än när hans crew tvingades bo på ett hemsökt hotell i Atlanta. Hissen var hemsökt och byggnaden kryllade av skepnader. Juice WRLD delar även en minst sagt spännande berättelse från sin senaste Berlinvistelse:

“Ingen här inne var med mig så de kommer inte säga typ: ‘Wow ja, det där var så fucked up!’ Men vi var i alla fall i en bil, eller nej, vi hade två bilar. Det var bara några gator från hotellet vi bodde på. I bilen framför mig satt två människor från Interscope och mitt ex. I bilen längst bak satt bara jag och min DJ. En snubbe stod på gatan utanför. Plötsligt gick han fram till min bil och bad oss sänka rutorna lite. Min korkade DJ sänkte dem och snubben kastade en dildo rakt in. Den fastnade i fönstret och bara hängde där medan killen skrattade. Det var bara sjukt konstigt! Vi satt ju i en taxi så jag tänkte liksom inte gå ur, men jag ville se vad som skulle hända därefter … Vi körde upp till hotellet. När vi öppnade bildörren trillade dildon från rutan och föll ut på marken. Killen som kastat den kom fram till bilen och sa: ‘Jag ber så hemskt mycket om ursäkt! Det där var så olikt mig!’ och la tillbaka dildon i bakfickan.”

Man kan ju undra varför han hade en dildo i bakfickan från första början ?!

“Visst? Det låg en skum liten klubb precis där. Ett område med sexshoppar eller nåt sånt. Men ja, det var sjukt. Jag tänkte typ: ‘Bro, hände det där precis?’ Och killen som kastat dildon sa: ‘Hörrni! Allihopa! Jag är så ledsen. Det kommer inte hända igen!’”

Folk brukar ju säga att Europa skiljer sig från USA …

”Haha, ja på sätt och vis. Det finns vissa skillnader, men även likheter … ”

Att dagens rapartister är motsvarigheten till 70-talets rockikoner råder det ingen tvekan om. Något som tydligt visar på det, är det faktum att hiphop (och R’n’B) gått om rock på listan över mest konsumerade musik i USA vilket Sveriges Radio rapporterade om under fjolåret. 2000-talets rappare tycks ofta leva typiska “rockstjärneliv”. De reser jorden runt, bor i dyra hotellsviter, experimenterar med droger och sätter sig upp mot systemet. Vi undrar: vem är egentligen Juice WRLD? Artisten som inte riktigt går att sortera in under varken rock- eller hiphopgenren.

Du växte upp med din mamma. I tidigare intervjuer har du berättat att hon inte riktigt är något fan av genrer som hiphop och rock. Men stöttar hon dig i ditt musikskapande?

“Hon älskar faktiskt min musik och är väldigt stöttande. Men det är lite kul. Ibland kommer hon till mina spelningar. Jag står på scenen och vrålar ‘Fuck’ medan min mamma står där i publiken och ser obekväm ut. Hon är troende och konservativ. Att som konservativ vara familjemedlem åt en artist, är både en gåva och en förbannelse. Om man är i den situationen blir man nervös över vad de sjunger om. Man kan inte riktigt berätta om det för sina jobbarkompisar när ens son är i en musikvideo och sjunger om att snorta kokain. Typ: ‘Hörrni, kolla här! Det där är min son!’ Men hon stöttar verkligen mig till hundra procent!”

Många av dina låtar känns tunga. Du diskuterar saker som hjärtesorg och självmordstankar.

“Min musik handlar mestadels bara om livet. Saker som hänt antingen mig eller människor runt omkring mig. Låtarna kan också handla om problem som behöver lyftas. Det är autentiskt och liksom inte något jag bara slänger ur mig.”

”Man kan inte riktigt berätta om det för sina jobbarkompisar när ens son är i en musikvideo och sjunger om att snorta kokain.” 

Många kalla din musik för “emo rap”, men jag håller inte riktigt med. Det känns som att folk inte är vana att höra artister utanför rock- och punkgenren lyfta den sortens känslor.

“Oh my god. Tack! Vill du veta en sak? Alla som intervjuat mig tidigare har bokstavligt talat kallat min musik för ‘emo rap’. Det allra första de säger är typ: ‘Din musik är emo rap, SoundCloud-rap, rap eller trap. För mig är emomusik egentligen bara musik om livet. Du kan inte leva utan att handskas med känslor. Det spelar ingen roll hur tuff du än är, du kan inte leva livet utan att känna. Livet är fullt av känslor, det är fullt av allt möjligt!”

I låten “Legends”, som hyllar xxxTentacion och Lil Peep, sjunger du bland annat: “What’s the 27 club/ We ain’t making it past 21”. Tror du det är viktigt att du som ung kille vågar lyfta det i din musik?

“Ja, vi har ju statistiken rakt framför oss. Antalet självmordsrelaterade dödsfall påverkas av alltifrån vart du bor till sådant som ekonomi, kriminalitet och droganvändning. Det är tufft, men det stämmer. Många klarar sig inte till 21 … Det här pågår inte bara inom hiphop-communityn, det sker inom alla genrer. Det finns överallt, det är livet …”

 

”När jag kollar på min farsa är han ett praktexempel på hur jag själv inte vill vara.”

Tror du att dina föräldrars separation påverkat dig musikaliskt, med tanke på att dina låtar ofta innehåller teman som olycklig kärlek och hjärtesorg?

“Jag brukar faktiskt inte säga att de separerade. De gjorde slut redan innan jag föddes. När jag väl träffade min pappa kände jag mig likgiltig, trots att jag träffade honom i ung ålder då jag fortfarande borde haft lätt att påverkas av honom. Jag var nog runt sju eller åtta år. Kanske som äldst elva. Men när jag träffade honom var det typ bara ‘Hej’ och inga känslor. Jag tror att om det varit menat för mig att ha en nära relation med min pappa, hade jag haft det vid det här laget. Och eftersom jag inte har det så …  Ja, du fattar. Dessutom har vi aldrig riktigt klickat när vi väl träffats.”

För många människor blir föräldrarna de första förebilderna, särskilt när det kommer till relationer. Återspeglas det i dina texter?

“Ja! Ja, så är det definitivt! När jag kollar på min farsa är han ett praktexempel på hur jag själv inte vill vara. Jag ser vad han har gjort för fel och sen väljer jag att inte göra samma sak. Jag lär av andras och mina egna misstag.”

Över till ytterligare en aspekt som påverkat ditt sound. Nämligen relationen till musikkollektivet Internet Money, Nick Mira och Sidepce …

“Ja, alltså, jag skulle egentligen vara en del av Internet Money. Jag jobbade med dem fett mycket. Vi har liksom diskuterat huruvida jag skulle gå med eller inte, men det blev aldrig av. Och jag tror egentligen det var bäst så, haha … Men jag kommer alltid fucka med Nick Mira! Han är min homie, han är sjukt häftig. Shoutout till Nick Mira och Sidepce. De är två genuina och coola människor som gör musik och beats bara för att de älskar det.”

Jag har hört rykten om att de kan göra sjuka mängder beats på väldigt kort tid …

“Det är typ så jag själv skapar musik. Jag kan göra typ sju till åtta låtar på en natt.”

Hur är det ens möjligt? Vart får du energi ifrån?

“Alltså, jag har faktiskt ingen energi när jag spelar in musiken … [Juice WRLD pekar på Jimmy, en kille från skivbolaget Interscope, som står bakom oss i rummet] Jimmy där borta, han vet att jag kan komma till studion i nio timmar, be dem börja spela in och sen bara luta mig tillbaka i stolen och chilla. Han blev irriterad när han såg det haha!”

Då och då hör jag människor snacka om dig och säga “Jag undrar när Juice WRLD tänker sluta sjunga och börja rappa?” Det förvånar mig alltid lika mycket eftersom jag personligen tycker att du både rappar och sjunger redan, men på ditt eget sätt.

”Ja precis, jag rappar men jag gör det på mitt sätt!”

Du gör ju mer än bara hiphop … Känns det som att en anledning till varför folk förväntar sig att du ska rappa är på grund av din hudfärg?

”Haha, alltså ja! Ja verkligen! Många förväntar sig att jag ska rappa på grund av det. Och visst kan jag rappa, men jag begränsar mig inte till någon genre. Jag kan sjunga på några låtar och sedan bestämma mig för att göra en raplåt. Jag har mycket som inte släppts än. En massa osläppt rapmusik, och mycket rock och alternativ musik. Jag har helt enkelt ett väldigt varierat sound!”

När klockan närmar sig åtta är det dax att för oss att avrunda samtalet. Juice WRLD förväntas trots allt kliva på Fryshusets scen, för att genomföra sin slutsålda spelning, om enbart en halvtimme. Fast vad är väl en hiphopspelning utan en försening? Det här är dock inte sista gången vi ska komma att möta 19-åringen från Chicago. Han behöver nämligen stilla två behov: nikotin och hungern. Det får dock vänta, för knappt 20 minuter från Grand samlas publiken otåligt. Men innan vi skiljs åt måste vi lova honom en guidad tur till både Seven Eleven och Max. ”Jag har ingen telefon just nu. Den har jag tappat bort. Med flit …” flinar Juice WRLD. ”Men jag hittar er sen, jag lovar!” Ja, vad ska man annars göra när man längtar efter jordgubbsmilkshake och Marlboro?

Vem är Juice WRLD?

Redan för tre år sedan uppmärksammades Juice WRLD för singel “Forever”. Då släppte han musik via SoundCloud under artistnamnet JuicetheKidd. Kort därefter kom fullängds-EP:n 9 9 9 på vilken den Nick Mira-producerade låten, “Lucid Dreams” fanns med. I år släpptes den omåttligt populära sången (över 4 miljoner streams på Spotify) återigen, men i singelformat. Den klättrade snabbt på topplistor världen över och peakade som topp tre på Billboard Hot 100. Succén ledde till att Juice WRLD fick framföra låten på både Jimmy Kimmel Live och VMA-galan. Under årets gång har han släppt debut-studioalbumet Goodbye & Good Riddance, tvåsångs-EP:n Too Soon … (en hyllning av de bortgånga artisterna xxxTentacion och Lil Peep) samt gästat Travis Scott på låten “No Bystanders” från det kritikerrosade albumet Astroworld.