Kändisreklamens dilemma: borde skådespelare marknadsföra betting?

På senare år har allt fler kändisar som Jamie Foxx, Aaron Paul och Kevin Hart varit med i olika reklamkampanjer för olika bettingappar. Fenomenet väcker frågor om etik, ansvar och hur dessa samarbeten påverkar deras publikrelationer. Är det bara en inkomstkälla som vilken som helst, eller är det något som riskerar att skada deras familjevänliga varumärken?

Kändisar har länge använts för att sälja alla möjliga produkter, och det finns exempel som alla känner till, som Michael Jordan med Nike. Men alla industrier är inte varandra sig lika, och reklam om betting är starkt förknippat med risken för beroende och ekonomiska problem. De gör det så lätt som möjligt att använda plattformarna, det går att betala med abonnemang. Skådespelare som tidigare byggt sin publik på familjevänliga roller som plötsligt är med i aggressiva reklamkampanjer för spelbolag öppnar frågor om vad för ansvar kändisar har gentemot omvärlden. Den här artikeln granskar fenomenet och diskuterar det etiska dilemmat.

Alla kändisars delade ansvar

I dagens samhälle är kändisar och skådisar mer än bara underhållare, de är också varumärken. Jamie Foxx och Kevin Hart är exempel på profiler som både betraktas som skickliga underhållare och som förebilder för en bred publik. Så fort människor ser upp till dig så har du något typ av ansvar. När dessa personer associeras med bettingappar blir deras roll mer komplex, de blir mer än bara neutrala underhållare. De har en direkt inverkan i konsumenternas konsumtionsmönster. Det väcker viktiga frågor om var gränsen går för vad man kan marknadsföra som kändis utan att vara ansvarslös.

Den etiska gråzonen

Spelreklam är redan en kontroversiell bransch, särskilt i länder där spelberoende ses som ett akut samhällsproblem. Länder som Sverige har aktiva lagstiftningar som är till för att förebygga spelberoende som Spelpaus.se. Kändisar som är väldigt omtyckta med stor trovärdighet och karisma står bakom appar så löper man risken att locka individer som är i riskgrupp för spelberoende. Det skapar en etisk gråzon. Är det okej att marknadsföra vad man vill, eftersom alla har eget ansvar, eller är det kändisens ansvar att förebygga potentiellt allvarliga konsekvenser för konsumenten?

Krockar med ett familjevänligt varumärke

Givetvis så är det ännu mer slående när betting är motsatsen till vad kändisens varumärke kännetecknar. Kevin Hart är ett exempel på en komiker och skådespelare som byggt sitt varumärke på humor, värme och bred familjepopularitet. När han dock är med i reklam för bettingappar upplever en del fans att han ändrar den bild som folk har av honom sen tidigare. Denna typ av krock mellan varumärke och produkt kan få folks förtroende för kändisen bli saboterat.

Detta fenomen är inte nytt. Aaron Paul, älskad från Breaking Bad, mötte backlash när han medverkade i kampanjer för bettingappar. Inte för att det var olagligt, men utan för att folk inte förväntade sig det från honom. Även svenska kändisar har gjort liknande, Zlatan har fått mycket kritik för att han har gjort många samarbeten med olika företag.

Hur ser det ut ur konsumentens perspektiv?

Ur konsumentens synvinkel är personliga favoriter och populära skådespelare starka argument för att prova en produkt. Reklamens hela poäng bygger på denna psykologiska mekanism. Men det blir genast annorlunda när det gäller något som kan leda till beroende. Då uppstår det en moralisk fråga: borde publiken verkligen behöva ”skydda sig” mot sina idoler? Bettingappar är också så designade för att vara snabba och enkla att använda vilket kan göra det svårt för folk att sluta när de väl har börjat. När en populär skådespelare säger ”det är lätt, roligt, ladda ner appen nu!” skapas en låg tröskel för impulsiva beslut. Detta gör det ännu mer problematiskt för människor som redan har problem med ekonomisk stress och psykisk hälsa.

Marknadsföringens utveckling: från subtilt till aggressivt

Traditionellt har spelreklam varit relativt försiktig, ofta med fokus på nöje och ansvar. Dagens reklamkampanjer är inte subtila, utan de är ofta frontade av kändisar, actionfyllda och intensiva, och säljer in betting som världens roligaste grej.

Denna utveckling innebär att reklamen inte enbart informerar om en produkt, utan aktivt driver på ett beteende. När det görs med hjälp av personer som i många hushåll betraktas som förebilder förstärks effekten ännu mer.

Experter på casino som Gustaf Lindholm från slots.se är välmedvetna om hur utvecklingen och normaliseringen av bettingreklam har ökat mer och mer, och många hävdar att något bör förändras för att förebygga att spelmissbruk ökar mer i framtiden.

Till skådespelarnas försvar

Till skådespelarnas försvar så marknadsför de faktiskt fullständigt lagliga produkter och som privata individer har de all rätt att samarbeta med vilka företag de vill. De har heller inte valt att bli förebilder och idoler, de är en konsekvens av deras kändisskap. Sedan så har de även rätt att ändra på deras varumärke om de så önskar, de är trots allt fria individer. Hur mycket ansvar ska en skådespelare bära för hur deras publik reagerar eller påverkas? Ska de behöva avstå från lukrativa avtal med bra betalning för att ta på sig ansvaret av att skydda sin egen publik?

Sammantaget visar fenomenet att kändisars deltagande i bettingreklam skapar ett tydligt etiskt dilemma mellan personlig frihet och publikansvar. När deras inflytande riskerar att normalisera ett potentiellt skadligt beteende blir frågan om gränsdragning mer relevant än vad den någonsin har varit tidigare.