Guleeds "50 GRADER I FEBRUARI" är en tvåsidig skildring av Malmös underground

Lite som staden de härstammar från är Malmös frontfigurer säregna, originella och vågade. Guleed, som del av kollektivet Malmö New Wave, och kollega jäms med bland annat den mäkta hyllade Ozzy, sätter Skåneregionens huvudstad på kartan som kanske Sveriges Mecka för banbrytande hip-hop. Det gör han genom samarbeten som springer organiskt ur en vision som han har gemensamt med kollaboratörerna Guleed delar albumtid med: ovannämnde Ozzy, Valon, Adam Aden och även Danmarks egna Gilli.

50 GRADER I FEBRUARI är ett debutalbum som har kommit efter en rad singlar, EP:er och gästpåhopp, genom vilka Möllenvångens egna skapade ett namn för sig själv som en mångfasetterad konstnär. I sikt har Guleed att bli Sveriges bästa artist, och hans färdplan är att hålla sig äkta till sina inspiratörer och gå dit han vill med ett gäng artisten delar vision med. Det är exempelvis därför alla gäster på LP:n tillhör Malmös rappsfär – genom att hålla visionen in house lyckas Guleed att skildra livets dubbelhet, den att vara klistrad i ett ställe som en samtidigt vill ta sig från.

Guleeds sångteknik och berättarstil förmedlar en historia i två säsonger: säsong 1, där singlarna Aktiv och Lev Oändligt har sitt tillhåll bland andra gestaltningar av tuggandet bara en Malmöbor känner till – ämnen om att hustla och att ha tålamod paras ihop med låtar där det skryts och stoltseras och hoveras. I 2008 svävar Guleed över gitarrsträngerna och levererar en refräng som fångar det bästa med Guleeds storordighet och förståelse för melodi, rytm och retorik. Guleeds aggression förmedlas riktat och självmedvetet över spåren, och rapparen varken ryggar håller tillbaka. Säsong 1 värmer upp tills den når sitt klimax i Lev Oändligt, där den frenetiska refrängen är en åminnelse till Livsstilen med ett stort L.

Säsong 2 är följaktligen en baksmälla där tonen dämpas och klaven får yttra sig om vad kronan döljer. ”Faller 9 Gånger” sätter tonen för den andra halvan, och den börjar med att lindra smärtan; den tröstar dem som har fallit till offer för samspelen – dessa som sätter unga män på förödande banor. Guleeds förståelse för mekanismerna, som förvandlar en till det som har ursäktat statsministerns uttalande att sätta militär i förorterna, är fingertoppskänslig och intim. Känslomässig frånvaro och ånger uttrycks och förstås, men de tar inte fäste, utan banar vägen för en kärleksskapande självkännedom. Guleeds sångröst skiner på ”Nå Mig”, och genom askan träder han med dubbletten ”Längs Vägen” och ”Föralltid” som en mer erfaren man, bärandes med sig (klyschiga) budskap om att älska och att ta ansvar.

Album, som konstform, har tagit en plats alltmer i periferin av dagens musikvärld, där alltfler artister skapar ensartade singlar (och inte sällan album) enbart i hopp om att hitta kombinationen av rätt beat, rätt lyrics och rätt flow som garanterar en hit. Den ständiga jakten på Euerka!-stunden börjar banta på vikten av att kunna skapa ett verk som bär i sig en viss tematik och håller dess mått LP:n genom. I detta sammanhang är Guleed en utstickare – han träder in med en vision och lyckas med att skapa ett verk i dess anda. Februari är årets kallaste månad, men likt en 50-gradig februari är Guleed en oförneklig (men inte oroande) trendbrytare.