Vad är egentligen NFTs?

Om du inte bott under en sten det senaste halvåret har du troligtvis hört, läst om, eller kanske till och med ägt en så kallad ”NFT”. Men trots att konstnärer, kändisar, och populära märken redan hakat på trenden, är vi fortfarande många som ännu inte helt förstått det unika fenomenet.

Tekniska specifikationer

En NFT är  en Non-Fungible Token, som mintats på en blockkedja, oftast på den användbara Ethereum. Om denna förklaring inte säger dig något är du långt från ensam. Blockkedjan Ethereum tillåter användare att i stort sätt lämna avtryck i dess ”blocks” – detta kan vara allt från transaktioner i kryptovalutor, till att lagra en fil. Det är just dessa filer, kopplade till mintarens plånboksadress, som därefter betraktas som NFTs. Informationen är Non-Fungible, alltså inte utbytbar. Skillnaden mellan andra användningar målas lättast upp genom att jämföra NFTs med kryptovalutor som Ethereum. Medan de båda är inskrivna på blockkedjan, är en valuta fungibel till skillnad från en NFT. Det vill säga att 1 Ethereum  = 1 Ethereum, men 1 NFT ≠ 1 NFT, de är alltså unika, och dess information går inte att ändras. Filen tillhör en adress och kan enbart skickas till andra adresser : alla transaktioner (köp av konst), sköts av en mellanhand i form av marknadsplats som OpenSea.

Vad äger jag om jag äger en NFT?

Nu kommer vi in i ett suddigt territorium för många. Ett bra startläge för att greppa det hela är att det som ägs på en blockkedja inte har någon form av lagligt underlag. Köper du en NFT kommer blockkedjan alltid kunna bevisa att du är ägaren, men frågar du lagen får du troligtvis inte samma svar.

Man kan mentalt visualisera det som att blockkedjan är en form av extern lag, där allt går att verifiera på ett säkrare sätt än lagliga certifikat vid konsthandel. Du kan alltså teoretiskt sett inte ”stjäla” den mintade originalfilen utan att få den skickad till din plånbok. Den populära memen om att ”screenshotta” en NFT för att retas är alltså lite samma sak som attt skriva ut ett A4-papper av ett konstverk. TL,DR: äger du en NFT äger du en fil på en blockkedja.

Numera kommer flera NFTs med ett så kallat ”smart kontrakt” inbäddat. Smart Contracts är i grund och botten en kod, som körs vid utvald stund. Detta har skapat en ny användning och säljpunkt för filerna som nu även kan ge dess ägare tillgång till saker som hemsidor, exklusiv merch, event-inbjudningar, eller till och med en summa i form av krypto.

Bakgrund

Världens första NFT skapades under ett hackathon 2014 som siktade på att samla tech-enthusiaster och artister. Den vinnande idéen var att genom ”Namecoin”s blockkedje-teknik kunna visa bevis på ägarskap av filer, så kom bilder. Ett år senare kommer den nuvarande bjässen Ethereum in i bilden. Under en konferens mintades kollektionen ”Etheria”, som i stort sätt lät användare köpa hexagonal land på en liten ö. Dess pris hårdkodades till 1 Ethereum, vilket då motsvarande cirka tre kronor. 2021 blev året då teknologin exploderade till nya höjder, på sätt och vis i samband med kryptos egna utbrott. Väldigt snabbt köptes all land upp på lilla Etheria till ett totalt värde på över tio miljoner kronor. Nu var hypen igång, och varje känd internet meme, bild, och video, mintades snabbt och såldes för sammanlagt miljontals dollar.

Märken & kollektioner

Det tog inte lång tid förrän alla ikoniska memes och specifika konstverk sålts som NFTs, vilket snabbt skiftade marknadens fokus. I fjol började ett flertal kända märken, från modevärlden till fast-food, hoppa på tåget. Det såldes taco-bilder från Taco Bell, digitala burgare från McDonalds, och skor från Gucci på den numera gigantiska Ethereum blockkedjan. Det var även då som en mängd olika kollektioner steg i popularitet, och snabbt blev till de ledande och dyraste produkterna på marknaden. Vi såg hur Bored Ape Yacht Club’s apor och CryptoPunks’ pixelerade avatarer såldes och utbyttes för flera miljoner dollar per NFT, och hypen var nu galnare än någonsin. Känsidar från höger och vänster var snabba med att visa upp deras nya digitala köp på sociala medier, men gemene man lämnades på något vis utanför de exklusiva klubbarna. Dessa kollektioner går ofta ut på att släppa en mängd liknande figurer med olika attributer, vissa mer sällsynta än andra. Vissa andra som CryptoKitties, låter en även avla katter, för att föda ett unikt och sällsynt djur.

Var och hur köper man NFTs?

Fenomenet har troligtvis varit Ethereums bästa marknadsföring, även om det inte var dess första mening. För att köpa en NFT bör du först och främst öppna en kryptoplånbok som Metamask, och köpa Ethereum. Då den överväldigande majoriteten av tokens är mintade på deras blockkedja, blir det svårt för någon att hoppa över det viktiga steget, som numera är ett enormt försäljningsargument för Ethereum.

Med plånboken laddad bör man vända sig till en marknadsplats som OpenSea eller Rarible. Hemsidorna spelar egentligen rollen som överlägg, en form av översättare av vad som pågår på den komplicerade kedjan. Som vi redan fastställt kan man alltså inte ”köpa” en NFT enligt kedjan. Transaktionerna sköts alltså med maknadsplatsen som mellanhand för att först leverera pengarna, och sedan förflytta det digitala ägarskapet. När du hittar den NFT du vill ha, kan du antingen skicka ett bud till den nuvarande ägaren, eller köpa den direkt om ingen ägare finns. OpenSea tar en avgift på 2,5%, och ber dig dessutom betala Ethereum’s ”Gas Fees”, en dynamisk avgift som skiftar beroende på marknades tryck. Gas kostar oftast mellan tio och 30 dollar, oavsett transaktionens storlek.

Framtida användningar

Enthusiaster hävdar ofta att konst bara är början på NFTs och dess fulla potential. Blockkedje-teknologi och tokens ska också kunna användas för saker som biljetter, skolbetyg, journaler, och betydligt mycket mer med tanke på dess obytbara natur.

Kritik

Till följd av en så pass ny och unik trend kommer givetvis kritik, något som NFT-världen fått stå ut med sedan start. Det kanske mest påpekade felet är tillgångens värde. Många anser att teknikens brist på lagligt underlag gör filerna omöjliga att värdera. Då det hela drivs på hype, utan något fysiskt bakom, drivs produkternas priser på spekulation. Detta får många att se fenomenet som en bubbla, likt IT-bubblan vid milleniumskiftet.

Pengatvätt och kriminalitet i överlag har länge gått hand i hand med kryptovalutor, och för NFTs är situationen densamma. Kryptoplånboker är helt anonyma, vilket länge lockat pengatvättare till de digitala tillgångarna.

Medan din plånbok håller dig som privatperson anonym, är blockkedjor ofta designade så att vem som helst ska kunna se hur mycket pengar, samt vad du har i plånkan. Detta kan utsätta större konton för NFT-Airdrops. Detta nya lurendrejeri går ut på att någon skickar en virusinfekterad NFT till din plåbok (som är tillgänglig för hela världen). Inbäddad i filen är ett smart kontrakt som i stort sätt stjäl allt du har så fort du interagerar med filen, så som att skicka den vidare eller ”bränna” den. Då information på kedjan inte går att raderas, har du alltså numera en kleptoman-NFT i plånboken för evigt som inväntar ditt felsteg. Platformer som OpenSea låter dig dock ”dölja” dessa bilder utan att interagera med de.

Precis som med kryptovalutor, finns det givetvis en rad olika scams kring NFTs, som ofta går ut på att investera i projekt utan mål. Smarta kontrakt ger skaparna full kreativ kontroll för vad som ska bäddas in, vilket gör det busenkelt för vem som helst att till exempel sälja en bild som kanske inte ens går att skickas vidare. Detta har skapat ett flertal så-kallade ”rug-pulls”, där kollektioner lurar in ovetande köpare via Discord eller Twitter till deras projekt, för att sedan försvinna med pengarna.

Då blockkedjan är fullständigt kontrollerad av kod och att dessa tokens är icke-fungibla, är det ofta omöjligt att få hjälp när ditt konto blivit kapat. Gör du ett felsteg med plånboken, dess lösenord, eller annat, är det troligtvis tack och adjö till dess tillgångar för evigt.

Att investera i NFTs är också att investera i kryptovalutor. Köp, sälj, och handla med försiktighet.