Under Way Out West-helgen mötte vi Blen, artisten från Skärholmen, som på kort tid gått från att vara bakgrundssångerska till att köra solo på en av Sveriges största musikfestivaler. Hon har en av landets självklaraste R’n’B röster, och har jobbat med kända grupper som Mohammed Ali och Labyrint. Trots det har hon valt att hålla sig relativt lowkey. Nu undrar vi, vem är egentligen Blen?

Åldersnoja är något som få människor slipper undan och inom musikbranschen råder inga undantag. I USA är begreppet barnstjärna väl känt med exempel som Michael Jackson, Britney Spears och Miley Cyrus. Många skolas in i kändislivet i tidig ålder, för att så snabbt som möjligt nå framgång som världsartister. Sverige är än så länge känt för att vara någorlunda tillåtande, rent åldersmässigt, när det kommer till i vilken ålder man kan slå igenom (och fortfarande hålla sig relevant) som artist. Kanske är det just därför Blen aldrig känt någon större stress över hur och när solokarriären ska ta fart. Eller kanske beror det på att hon alltid varit fast besluten om att njuta av varje ögonblick, och att musiken måste få ta sin tid.

“Jag är fortfarande i början av min solokarriär och jag vill bara njuta av varenda nivå som jag är på, samtidigt som jag såklart bygger på det som ska komma. Jag har inte bråttom till toppen. Att det tagit sån tid är verkligen något jag själv valt. Jag har tänk att musiken får komma sen eftersom jag alltid vetat någonstans att jag kommer lyckas. Det är den här Kanye-ballheten ni vet? Men sen bara vaknade jag upp och tänkte ‘Hallå jag är 27-28 år. Jag måste ju fan börja nu?’. Precis som inom rappen är musik a young men, eller women’s, sport. Jag börjar bli lite äldre nu och det var dags för mig att bara göra det här [skrattar]!”, berättade Blen när vi mötte upp henne i hotellobbyn.   

Blen signades till skivbolaget Redline Recordings år 2016, och fick sitt stora genombrott samma år när hon gästade Gee Dixon på låten “Prioritera”. Musiken har dock funnits med mycket längre än så. Under gymnasietiden gick hon på Fryshuset där hon lärde känna Leo Brothers (bröderna Robin Mwuana Nyström och Kevin Beastly Nyström). Efter det hördes hon ofta som bakgrundssångerska på andra artisters musik, något som Blen såg som ett tillfälle att utveckla sitt eget artisteri. Hon fick känna av hur det var att stå på scen inför en fullsatt publik när hon turnerade med både Lilla Namo, Petter och Ison & Fille. Att omge sig med kreativa människor är därför något som kommit naturligt för Blen. Sångerskan och Rawa, vilket är den ena halvan av hiphop-duon Mohammed Ali, har alltid haft gemensamma vänner. Det var så hon kom i kontakt med Redline Recordings. Blen gästade låten “Dör för” från gruppens senaste skiva. Under processen klickade hon bra med både Mohammed Ali och andra artister som hängde i studion. Vi var nyfikna på Blens resa. Hur tog hon sig till platsen hon befinner sig på i dag? 

Från bakgrundssångerska till solokarriär

I början av vad som sedan skulle komma att bli din solokarriär turnerade du med både Petter och Ison & Fille? Hur kom du i kontakt med dem?

“I Kväll Är Vi Kungar-turnen (med Petter och Ison & Fille) kom faktiskt i samband med att jag hängde med Lilla Namo. Jag lärde känna DJ Sleepy och Petter via henne. På turnén behövde de en sångerska. Jag kommer ihåg hur det gick till, för jag var i New York då på semester och fick ett sms av Namo där hon skrev att Ison ville få tag på mig. Ison är från Skärholmen precis som jag och hade hört mig på Namos grejer innan, han kände att jag var rätt person för turnén. Jag fick utvecklas på det sättet, sjöng typ alla refränger och de kastade in några verser som jag fick sjunga till. Bara att känna av det där sångerska-, och artistlivet var najs.”

I det här stadiet höll du dig fortfarande mycket i bakgrunden? När insåg du att det var dags för solokarriären att dra igång?

“Moms på Redline var den som frågade mig om jag verkligen ville vara bakgrundssångerska hela livet. Jag svara nej, och att jag ville sjunga och vara artist. Efter det bara testade vi. Så, jag tror det var i samband med att jag hamnade på Redline 2016. Det var en väldigt intensiv period när de (Mohammed Ali) höll på att avsluta sin skiva, Tills nästa gång. Jag insåg att jag gillade att vara i den där miljön. Innan hade det bara varit på ungdomsgårdar eller när jag hade tid över. Det vara liksom inte mer än att jag visste att jag kunde sjunga och ville göra det. Så, i samband med Redline insåg jag att det faktiskt fanns en chans, och att det fanns folk som ville se mig vinna. Samtidigt höll Gee Dixon på att spela in en EP och han skulle släppa låten “Prioritera”. De behövde en kvinnlig sångerska och jag bara ‘Hey låt mig lägga på den’. Den blev så jävla fet! Det blev typ min låt och det var nog starten på allt.”

Du verkar inte vara rädd för att blanda olika genrer och teman. Men vart hittar du din inspiration, och vad vill du säga med musiken?

“Jag älskar Whitney Houston. Men min största inspiration är nog alla som driftar inom urban musik. Det är svårt att hålla sig kvar om man jämför med till exempel pop och popartister. De får så mycket plats i media och syns överallt på alla scener. Men vi inom urban musik delar fortfarande på hiphop och soul som kategori på alla shower och festivaler. Ge oss mer respekt och bättre betalt! Om man vill veta vad jag vill säga med min musik, är det dels att folk ska må bra, och jag hoppas att de som hör låtarna får självförtroende och en najs vibe. De ska antingen kunna lyssna på texten och känna igen sig, eller bara känna att beatet är galet.”

Blen vill ge sin version av förorten

En låt som fått mycket uppmärksamhet är singeln “Bra Man”. Den har ett starkt budskap. Berätta om tanken bakom låten och hur den kom till.

“När jag gör musik, speciellt på Redline med Moms, brukar vi bolla idéer. Han är bra på texter och att formulera sig. Jag kommer från en bakgrund där jag bara skapat på engelska, och därför är det lite svårare för mig att köra på svenska. Moms frågade mig vad jag ville prata om, vad jag ville säga och vilken känsla låten skulle ha. Det börjar alltid med att samtal. Just då var det mycket som hände i orterna, vilket det gör i dag också, men det här ämnet kom upp. En kille från orten blir många gånger missförstådd och jag ville bara pusha det fina i dem. I media hamnar fokus ofta på fel saker. Bara vissa röster och åsikter får höras. Det många inte fattar är att om någon väljer att göra knas-saker är det oftast en bieffekt av någon större. Låten har fått både bra och dålig kritik men jag bröstar den för it’s the truth, min sanning och sanningen för många som lyssnat på ’Bra Man’.”

 

Precis som du sa ger media ofta en helt annan bild av hur är förorten, jämfört hur det känns för den som faktiskt bor där. Ofta görs negativa generaliseringar. Hur kändes det att framföra “Bra Man” på Allsång på Skansen tidigare i år?

”Vet du hur kul det var att köra ’Bra Man’ där? Det var de som valde den, alltså SVT, vilket var det sjuka. Jag är tacksam att jag fick vara med där. Jag har visserligen aldrig föreställt mig själv stå på just den scenen, och jag vet inte om det är status att vara med på Skansen för en urban artist … Men det blev ett sätt att säga att de accepterar oss och vill ha med oss på ett eller annat sätt. Det gör mig glad, jag skiter i om det var konstigt eller inte. Det kändes faktiskt som att folk förstod och lyssnade vilket var en sjuk upplevelse.”

Kanske är det just den målgrupp som vanligtvis tittar på Allsång på Skansen som behöver höra budskapet i din musik?

“Ja exat! För alltså, vi som bor i orterna vi vet redan. Och även de som inte hängde med i alla ord, för det var en del slang, kunde åtminstone uppskatta min röst och hur musiken lät.”

En annan låt som fått mycket positiv respons är “Nära Dig”. Dessutom fick singeln två remixer. Hur kommer det sig?

“Jag släppte ju originalversionen först. Om man tänker på mitt sound, är ’Nära Mig’ mest olik det jag gjort innan. Jag kände att det var en bra sång, men att det kanske inte mättade hungern för de som vanligtvis lyssnar på min musik. Därför ville jag göra flera versioner. Den jag dör för är egentligen R’n’B-remixen. Den känns mycket 90-tals era, den tid då jag växte upp. Man får lite Donell Jones “You Know What’s Up”-feeling typ. ADL som gästar är en legend inom hiphop och urban musik. När jag fått med honom, hade jag täckt den gamla skolan och började kolla vilka som faktiskt är den nya skolans artister. Folk som kan hypea en publik och göra dancehall-remixen rättvisa. Då var det Ibbe och Nathan K. Låten har gått hem hos DJs och om den går hem där, går den hem hos folket också.”

Det känns faktiskt som vi fått lära känna Blen lite bättre nu. Men visst lär vi se mer av dig i framtiden? Väntar det fler musiksläpp?

”Hm, inget album i alla fall. Jag gillar att ta min tid, speciellt i dagens läge. Ett album måste vara något som består över tid. Det jag kommer släppa nu blir en EP, det första jag släpper med Redline som ett samlat paket liksom. Det kommer förmodligen i september vilket jag är hype över. 23 augusti kommer en singel som heter ’Melanin’. Melanin är ett ämne i huden, ju mer du har- desto mörkare blir du. Det är en big up till alla mörkhyade kvinnor och de som har lite mer färg. Den handlar om att acceptera sig själv och fatta att man är en drottning!”

Vi låter Blen skynda iväg till soundcheck inför kvällens framträdande på Stay Out West och räknar ner dagarna tills EP:släppet i september. Redan nu kan du lyssna på singeln ”Melanin”, vilken kom ut i dag!

Håll utkik på hemsidan, och via vår Instagram för senaste nytt.