Fricky tar med oss till "Horizon Inn" på sitt andra album

Umeå & Random Bastards soundmässiga nomad tar inspiration av DnB från Y2K med nytt experimentellt projekt, innehåller "Nattbuss"

Sedan Erik Friman pånyttföddes som Fricky under 2016 har hans karriär lyckats vara både spikrak och krokig på samma gång. Framgångarna har staplats på hög och med singlar som ”Aqua Aura” från debut-EP:n med samma namn etablerades han snabbt som ett av Sveriges största namn inom hiphop, pop, RnB och allt däremellan.

Debutalbumet ”Fricktion” från 2021 visade på en vilja att överraska, då de klistriga pop-rap-hooksen till stor del byttes ut mot introspektion och trippig produktion, även om gamla takter satt kvar i singlar som ”Hopper” med 1.Cuz. Uppföljaren ”Horizon Inn” är ett ännu större kliv bort från den Fricky vi introducerades till för snart sju år sedan. Här tas vi in ett ljudlandskap som lämnar naturen och kliver fullt in i elektronisk dansmusik från 00-talet, den så kallade ”Y2K”-stilen med influenser från DnB och UK-Garage.

”Det här är det närmaste jag kommer den ljudvärld som finns i mina drömmar. Inspirationen är hämtad frånallt möjligt – DnB, triphop, acid och old school hiphop. Världen kan onekligen kännas eskapistisk, men jag kan samtidigt inte minnas att jag någonsin varit lika närvarande i musiken som under den här albumprocessen”, säger Fricky om albumets sound.

Foto: Fricky via Instagram / Erik Friman,Joel Kiviaho, Magnus Larsson och Simon Lundgren

På en onsdag som även sett nytt singelsläpp från Zacke fortsätter Norrländsk musik att visa upp frukterna av en scen i soundmässig blomning. Albumet, samt dess tillhörande Playstation 2-era grafik och trippiga visuals, är skapade av Fricky tillsammans med Joel Kiviaho, Magnus Larsson och Simon Lundgren.

”Det känns viktigt att förtydliga att även om det här är ett Fricky-album, så är det en collab mellan mig och minavänner Joel, Magnus och Simon. Tillsammans har vi visionerat oss bort från barriärer kring vad man får och intefår göra, tagit steget till att våga skapa något som kittlar vår själ”, säger Fricky.

Direkt på öppnings- och titelspåret ”Horizon Inn” samt följande ”DiCaprio” kastas man i den drömvärld Fricky beskriver, där stigande och fallande elektroniska stick flyger runt medans man hör Fricky ropa ut i ekon: ”Hello, can anyone hear me?” 

DnB-breakbeats är allra oftast trummornas grundsten men de svepande syntharna, reverb-drypta röstsklippen och elektroniska dropparna av ljud kompletteras ibland med mer analoga instrument. På ”Häntextra” och tidigare släppta ”Nattbuss” får till exempel gitarrer respektive el-baser ta en större roll, vilket skapar vibbar som gränsar mot indie-pop (90- och 00-talets indie-pop då).

Produktionen överlag får verkligen skina på Frickys andra album och mer än någonsin får vi även se han utveckla aspekterna kring det unika flow han lutade sig mot tidigare i karriären. Texterna har blivit mer introspektiva och sammanhängande, till skillnad mot många av de absurda (men underhållande) raderna som återfanns på ”Aqua Aura EP”. På ”Puff Daddy Issues” får vi exempelvis höra ett utdrag ur Frickys tankegångar kring singel-faderskap, när han mumlande konstaterar: ”Jag poppar upp, varannan vecka on the low”. Ett långt steg från dekadenta ”Fricktown” som besöktes på debut-EP:n.

Lyssna på ”Horizon Inn” på Spotify!